I Cascais låg flera svenska och skandinaviska båtar. Bland annat träffade vi våra vänner på  båten Yemaya som vi har haft kontakt med flera gånger under vår resa söderut. Stefanie och Chris har hela tiden varit längre söderut än vi och vi har fått många tips av dem längs vägen. När vi stod och pratade på bryggan kom andra svenskar förbi och det fanns många svenska båtar i hamnen.

På morgonen den 19:e oktober lämnade vi marinan i Cascais. När vi checkade ut ut marinan låg den norska båten ”Windy Lady” vid tankbryggan. I förbifarten frågade de oss om vi skulle mot Madeira. Det visade sig att även de skulle segla till Madeira och vi kom överens om att hålla kontakten under överfarten.

Vi hade svag kryssvind första dagen och vi kunde inte hålla rak kurs mor Madeira utan gick på sydligare kurs än tänkt. På eftermiddagen kom Windy Lady ikapp då de seglade något bättre på svag vind. Vi låg strax bakom dem hela natten. På morgonen dog vinden och vi fick starta maskin. Vinden var svag fram till kvällen men under natten ökade vinden igen och vi kunde segla. Mot morgonen ökade vinden rejält och vi revade halva segerytan men hade ändå hög fart. Vinden höll i sig de kommande två dygnen. Vi fick stor dyning och vi rullade rejält samtidigt som vinden puttade på. När vi surfade på dyningarna hade vi  bra fart, men när vi skulle uppför dyningen på andra sidan bromsade det in rejält.

Efter ca 3,5 dygn började vi skymta Porto Santos vid horisonten. Det är den mindre ön ost om Madeira som visade sig först. Vi hade haft löpande kontakt med Windy Lady hela vägen. De skulle stanna vid Porto Santos så på kvällen sa vi hejdå till dem när de ändrade kurs, medan vi fortsatte mot Funchal på Madeira.

Lisas föräldrar skulle komma och möta upp oss på Madeira. Deras plan skulle landa 13:10. Kl 13:05 angjorde vi Madeira efter dryga 4 dygns segling. Det var rätt vältajmat!

Marinan i Funchal var överfull och det fanns bara en plats kvar. Det var precis vid en trappa och vi fick bara en halv kaj att ligga mot. Tidvattnet rör sig ca 3 meter upp och ner i hamnen samtidigt som det rullar in mycket svall. Det ställde till det en hel del för oss och vi låg riktigt illa när det var  som värst. Två dagar senare fick vi byta till en annan plats som var betydligt bättre och vi låg tryggt även fast våra fendrar blev rejält nedslipade från betongens gnagande när vi rörde oss fram och tillbaka längs kajen.

Under överfarten gick vårt instrument till autopiloten sönder. Autopiloten fungerar men vi ser inte vilken kurs vi sätter. VHF:en har även  börjat krångla så vi har lite saker att reparera. Nu skall vi dock ha ”semester” med Lisas föräldrar Elisabeth och Arne i en vecka så nu ser vi fram emot fina dagar.