Panama

Panama

Vi väcktes tidigt på morgonen den 28 april av en vänlig kvinna. Vi var rätt trötta från kvällen innan då vi ankom sent. Hon förklarade att hon kom från kanalbolaget och var utsänd för att mäta vår båt inför kommande transit. Vi visade våra papper från Sjöfartsverket där vår båt redan var mätt. Hon var föga intresserad och förklarade att man måste mätas på nytt i Panama för att få gå igenom kanalen. Hon tog fram sitt måttband och började mäta. Det är olika avgifter för att gå igenom kanalen beroende på båtens storlek. Första brytgränsen går vid 50 fot. Vår båt är 45 fot, men kvinnan mätte från ankaret hela vägen till bakre kanten av solpanelerna och fick måttet till 49, 8 fot. Det var verkligen på gränsen, men vi klarade att hålla det lägre måttet som tur var.

Samma dag påbörjade vi felsökande varför maskin hade gått varm. Jag (Oskar) började med att ta isär värmeväxlaren, men när jag gjorde det gick två bultar av inne i godset i värmeväxlaren. Åtta timmar senare hade jag lyckats plocka ner hela värmeväxlaren för att lämna den till mekanisk verkstad för att borra upp nya bulthål och göra nya gängor. Det har vi inte utrustning för att göra ombord. Ett jobb som jag hade räknat med att göra ganska snabbt tog hela dagen. Vi blev liggande i marinan i fem dagar innan vi fick tillbaka värmeväxlaren och jag kunde reparera maskin igen. Vi testkörde vid bryggan och allt fungerade som det skulle. Det känns skönt eftersom vi inte vill ha problem med maskin i kanalen. Om det händer något med maskin kostar det 500 USD per dygn om man inte kan fortsätta genom kanalen. Vi passade på att göra en del annat underhåll i marinan och Lisa arbetade med att göra nya filmer till Youtube. Det var ovanligt varmt och vindstilla, i kombination med hög luftfuktighet. Vi hade ofta närmare 40 grader ombord och det var svårt att sova om nätterna.

Vanligtvis får man vänta mellan 10-14 dagar innan man får en tid att gå igenom kanalen. Tyvärr var den första lediga tiden den 16:e maj. De sa att vi möjligen kunde få gå igenom några dagar innan, men det var osäkert. Vi bestämde oss därför för att lämna Collon och se lite annat av Panama i väntan på vår tid att gå igenom Panamakanalen. Den 3 april lämnade vi marinan. Vi gick för maskin till den lilla byn Porto Bello. Vi ville testköra ordentligt och maskin fungerade som den skulle. Dagen efter lämnade vi Porto Bello och seglade till ögruppen San Blas och ögruppen Hollandes. Öarna tillhör ursprungsbefolkningen i Panama, ett indianfolk som lever väldigt primitivt. Öarna är många men väldigt små. Mellan öarna är det grunda rev och man får vara försiktig så att man ankrar på rätt ställe eftersom det är lätt att hamna på grund på något av reven. Det fick vi erfara redan första kvällen.

Vi ankrade vid Lemon Cays i lagunen mellan reven. Det var skapligt djup där vi låg, men runt om oss var det väldigt grunda rev. På kvällen vred vinden och vi flyttade oss 30 meter in på revet och blev stående på grund. Som tur var, var det korallsand vi stod på, men vi satt fast ordentligt. Vi försökte lägga ut ett extra ankare i sidan och vinscha oss ut, men utan resultat. Jag simmande ner på botten med ficklampa i den becksvarta kvällen och såg att vi stod ordentligt nedborrade i sanden. Efter en stunds dragande i de båda ankarna, framåt och sidled fick vi någon centimeter fritt vatten under kölen och vi kunde komma loss från revet. Vi ankrade om 30 meter längre ut och vi låg tryggt för natten. Därefter var vi mer försiktiga vid ankringen vid öarna.

Vi ankrade vid många vackra platser de kommande dagarna och reven var fantastiskt vackra att snorkla vid. Vi fick ofta besök av indianerna som kom paddlande till oss och sålde fisk och cocosnötter. De kostade lite och smakade bra. San Blas och Holandes-öarna är verkligen värt att besöka. Det är fantastiskt vackert och öborna är vänliga.

Efter en någon vecka seglade vi tillbaka till Shelter Bay via den lilla byn Linton där vi stannade en natt. Vi ankom Shelter Bay den 14:e april. Nu skulle vi förbereda oss för kanalpasagen. För att gå igenom kanalen behöver man ha 4 ”line handlers” (personer som sköter tamparna vid slussning) och en lots. Som tur var träffade vi de svenska killarna på båten ”Ronja” (Erik, Fredrik, Jimmy och Robert). De lovade att hjälpa oss som line handlers vilket vi var väldigt tacksamma över. Det finns krav på vilken mat man skall servera lotsen ombord så första prioritering var att handla mat och flaskvatten (det är krav på att man skall ha vatten på flaska) för passagen. Vi tog bussen till köpcentret. Dessvärre var bussen sen när vi kom fram och vi hade bara 25 minuter på oss att handla, men det lyckades vi med trotts att det blev väldigt stressigt.

Lisa förberedde maten genom att laga allt i förväg så att det skulle gå snabbt att värma på i kanalen. På kvällen den 15:e lämnade vi marinan på nytt för att ankra vid ”The Flats” som ligger 4 mil närmare kanalen. Vi ankom innan skymning och Jag, Lisa Erick, Fredrik och Robert pratade igenom kanalprocessen och vad var och en skulle göra vid slussningen. Det blev läggdags tidigt eftersom lotsen skulle dyka upp redan 04:30 morgonen efter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.