Vi kom in till Le Marine på eftermiddagen torsdagen den 18:e januari efter en fin segling från Rodney Bay på St.Lucia. Vi var förvånade över hur många båtar som låg ankrade i viken och ännu fler i marinan. Vi angjorde en boj i viken och omgivande båtar var bara några meter ifrån oss i viken. Det var svårt att komma in till bojen utan att krocka eftersom det var så trångt mellan båtarna. Le Marine är känt för att vara den bästa reparationsmarinan i Västindien och det är ett rykte de lever upp till med råge. Det fick vi erfara redan nästa dag då vi tog dingen in för att köpa reservdelar. Det fanns säkert 20 renodlade marinbutiker i området, och ännu fler butiker med inriktning på elektronik, el, mekanik osv. Det fanns flera segelmakare och riggare inom området. Äntligen en platts där vi kan ordna med allt som behöver fixas ombord.

Det viktigaste sakerna att ordna ombord var: service på maskin, byta lager i furlern, fixa en bättre lösning för våra solpaneler på biminitaket, laga styrbords toalett, serva vinscharna, laga gummibåten, byta skot, vaxa och polera och en mängd andra små saker. Listan var lång och de kommande dagarna skulle bli hektiska. Dessutom var vi på jakt efter en ny pc-skärm till navigationen som hade gått sönder några veckor tidigare när en av däcksluckorna stod öppna under ett spöregn.

På fredagen tog vi många turer i de olika butikerna och handlade massor av saker för kommande underhållsarbete. När vi gick förbi riggaren beskrev vi vårt problem med furlern och undrade om han kunde hjälpa oss att byta lagren. Det kunde han sa han och han hade de verktyg som behövdes. Jag föreslog att genomföra arbetet dagen därpå, så kunde vi gå in i marinan på morgonen. Riggaren var bestämd över att han inte ville göra jobbet dagen därpå eftersom han likt alla andra bofasta på ön planerade att vara ledig under helgen. Vi hade helt missat att det redan var fredag och att allt skulle vara stängt kommande två dagar.

Riggaren sa dock att han hade en båtplats precis vid verkstaden och att vi kunde flytta dit på en gång så skulle han hjälpa oss att plocka ner furlern och byta lagren innan helgen. Det lät som en bra ide och redan 30 minuter senare låg vi förtöjda framför verkstaden. Jag (Oskar) förberedde arbetet genom att sätta upp vårt kutterstag, släppa på akterstag, toppvant och undervant. När det var klart gick vi tillbaka till riggaren och sa att vi var klara för att ta ner förstaget. Riggaren tittade på klockan som var närmare två, sen sa han ”det får vänta tills på måndag, jag tar helg nu”.

Det var inte hela världen eftersom vi hade mycket annat arbete att göra och dessutom hade vi nu marinans bästa plats. Vi gjorde service på maskin och Lisa började polera allt rostfritt ombord. Under lördagen och söndagen hann vi med ytterligare 20 saker på vår lista och när väl måndagen kom hade vi fått gjort mycket.

På måndag morgon kom riggaren och plockade ner furlern. Efter 20 minuter kom han tillbaka med en helt ny furler och började montera upp den. Jag stoppade honom och sa att vi ville byta lager i den gamla, inte sätta upp en ny. Han menade att den gamla var så sliten att det inte gick att byta lager på den och det enda alternativet var att sätta upp en ny. Efter en stunds övervägande kom jag och Lisa överens om att det kanske var det bästa ändå. Den beräknade kostnaden var 3000 kr, men blev istället 13 000 kr. Så är det att ha båt, allt är dyrt.

Samma kväll flyttade vi oss ut till Saint Anne som ligget ett stycke söderut. Vi ville ha en mellandag från allt mekande. Det var så himla varmt om dagarna inne i Le Marine och vattnet inne i marinan var inte så inbjudande för bad. Vid Saint Anne var det jätte fint och vi badade många gånger den dagen. På onsdagen var vi tillbaka i Le Marine för att färdigställa underhållsarbetet, tvätta samt hämta biminin från kapellmakaren. Den skulle vara klar tisdag morgon, men när vi kom på onsdagen hade de inte ens börjat med den. Vi fick vänta tills fredagen innan den var klar och då hade vi varit utan biminitak i 5 dagar i stekande solsken. Vi passade även på att handla och leta efter en ny pc-skärm hela dagen. Vi hade dock ingen framgång med det. Det verkar inte finnas en enda bra datorbutik på hela ön. Efter ytterligare en del fixande ombord var vi äntligen klara med underhåll för denna gång. Listan hade kortats ned betydligt. Vi gick norrut på lördag förmiddag och nu var vi klara för att se Martinique.