Helgoland

Helgoland

Vi seglade mot Helgoland tidigt på morgonen. Vi hade svaga vindar i början, men god medström. Eftersom det bara är 36 sjömil och vi hade hela dagen på oss, seglade vi i långsam fart. Vi kom in på eftermiddagen efter en fin och solig dag.

När vi kom in i hamnen var det ganska fullt av båtar och det låg flera båtar ute på varandra. Vi hittade en plats utanpå en 47-fots båt. Väl förtöjda gick vi till hamnkontoret för att betala. Vi fick då instruktioner om att genast flytta vår båt eftersom den var några centimeter för kort för att ligga på aktuell plats. Således var det bara att flytta båten igen och ligga som nummer tre utanpå två andra båtar. Regler är tydligen regler i Tyskland..

Resten av eftermiddagen ägnade vi åt att promenera runt ön. Helgoland är väldigt vackert med höga klippor och den lilla byn på andra sidan. Man går lätt runt hela ön på två-tre timmar. Det finns fullt av bunkrar och fort från andra världskriget, men det var väldig knapphändig information om öns roll under kriget. Vi gick en tur till museet dagen därpå, men all info var på tyska. Eftersom varken jag eller Lisa är duktiga på tyska avstod vi från att gå in.

Ön är även känd för sitt djurliv och framförallt fåglarna. Det kan man verkligen förstå. På öns höga klippor på västsidan häckar tusentals efter tusentals sjöfåglar. Ön är även en skattefri zoon i Tyskland och det märks på alla ”dagturister” som kommer med färjorna. Om dagarna är det väldigt mycket människor på ön, men om eftermiddagarna lugnar det sig igen. I alla fall under denna sena säsong.

Vi stannade på Helgoland i några dagar i väntan på en bra prognos att segla väster ut mot Holland. Eftersom Hollands norra kust består av öar där det är mycket tidvatten och strömmar, och vi dessutom ville komma så långt som möjlig under kommande 36 timmars med bra vindar, lämnade vi Helgoland sent på fredagskvällen. På Helgoland fanns det inget vatten att få tag på där vi låg. Vår vattentank var i princip helt tom när vi lämnade ön, men eftersom vi har en watermaker tänkte vi att vi kan tillverka vatten på vägen så vi behöver inte leta upp ett ställe att bunkra vatten. Sagt och gjort, vi lämnade hamn sent på kvällen utan vatten.

När vi kom ut startade jag watermakern, men ganska snart stannade den. Det var mycket dyning ute på havet och då kommer det in luft i systemet vilket gör att watermakern stannar. Jag försökte lufta flera gånger innan jag gav upp. ”Never leave port on a friday” säger det gamla talesättet, och kanske är det så. Dagen därpå lugnade sig vågorna tillräckligt för att kunna köra watermakern igen. Problemet löst.

Vi fick fin segling ner till Ijmuiden utanför Amsterdam. Det tog två nätter och en dag att nå Ijmuiden, och vi var inne vid gryningen. Både Holländarna och Tyskarna har byggt många och stora vindkraftsparker i Nordsjön under senare år. Våra digitala sjökort är några år gamla och flera av vindkraftsparkerna finns inte med på korten. Det är väldigt svårt att avgöra vart man är i förhållande till kraftverken om nätterna, men eftersom vi har radar blir det betydligt enklare att avgöra avstånd mellan oss och vindkraftverken, gasplattformar samt alla supply båtar.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.